Välförsedda

Jag har mött på mycket gästvänlighet här i Brasilien. Och hela tiden kommer det bara mera och mera. Vi blir försedda med precis allt vad vi behöver. Av 6,5 veckor i Brasilien har vi betalat för mat och husrum endast för 3 dagar. Och vi har aldrig behövt gå hungriga.
I Rio blev vi försedda med mängder av matfonationer. Även en massa lemonad. En massa donationer för att betala buss- och tågresorna. Ja, allt vi behövde. Vi blev bjudna på pizza vid en av de bästa pizzerior jag ätit på. JA, vi fick även chokladpizza till efterrätt, vilket visade sig vara en hit. En kyrka gav oss pengar för att åka till Jesus statyn och det fanns även pengar över så att vi kunde åka till Churrascaria som är en restaurang med en massa kött. Lite som en buffé. Men istället för att du behlver hämta köttet kommer köttet till dig. En massa servitörer går omkring med sina spett med en massa olika sorters grillat kött och skär av en bit till dig om du vill ha av den sorten. Och jag lovar dig, du behöver inte vänta länge, mellan dem.

Nu är vi i Itamonte. Vårt kylskåp och våra förråd är fulla med mat. Dagligen kommer någon och kokar för oss, så då vi får alltid komma hem till färdig lagad mat. I vårt kylskåp finns fem olika sorters ostar. Detta är en av ostarnas stad. Med jämna mellanrum kommer nya leveranser av färskt bröd, cheese balls, mera ostar, choklad, kakor eller annat lämpligt.
Här om kvällen kom en av pastorerna in med några påsar jackor och kläder, för han var rädd att vi skulle frysa här, för kvällarna är ganska kalla. Igårkväll tog stadens ungdomar med oss ut för att äta hamburgare. Idag kom några av ungdomarna in med 8 par jeans i mycket gott skick. Så nu har jag åtminstone ett par nya jeans som passar perfekt. En annan person från kyrkan kom och frågade om vi behöver några hygienartiklar samtidigt som han levererade ett paket med oboy. Så imorgon kan vi gå in till stan med honom och vi kan välja det shampo, balsam och sånt vi behöver.
Och detta är bara några av de saker vi har fått. Och vi har bara varit här en vecka.

Gästvänligheten når dagligen nya höjder. Och Gud visar mig ännu en gång att han kan förse mig med precis ALLT vad jag behöver.

God is with me.

Rio De Janeiro och Parada de Lucas än en gång.

Jag var inte så duktig på att uppdatera under min tid i Rio. För jag hör till den kategorin som inte har en smartphone eller internet på min telefon. Och jag hade aldrig tillgång till wifi på min dator, så all tid jag spenderade på internet var då jag fick låna min roommate Lizes phablet.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag vet inte vad jag kan säga. Rio är en fantastisk stad. Den påminner mig mycket om Kapstaden. Åtminstone då man är i centrum. Vi åkte in dit med jämna mellanrum. Ibland då vi hade en ledig dag, för att åka till stranden eller bara för att se oss omkring. Ibland för att sjunga och dansa och visa att kristendomen inte behöver vara tråkig och för att berätta om Jesus för människor. Jag har dansat på flera offentliga platser än någonsin tidigare i mitt liv. Och att få dansa med den grupp som vi hade i min grupp var ett sant nöje. Vi fick även dansa och sjunga vid Lapa, ett stort kulturcentrum utomhus mitt i stan. Ibland har Gud så mycket humor.Rio är vackert. Och det har varit ett stort privilegium att få vara där under fotbolls VM. Att få vara och fira mitt bland alla nationer. Vilken fest. Vilken rikedom.Brasilianarna är passionerade då det gäller fotboll. Att observera dem då de tittar på fotboll är nästan lika intressant som att titta på matchen. Att sitta hemma och titta på fotboll med dem vara lika roligt som att vara på FIFAs fan fest på stranden Copacabana.Men hur mycket jag än tyckte om Rio centrum och allt fotbollsståhej, så trivdes jag allra bäst och fick uppleva allra mest i vårt favela Parada De Lucas. Favela är lite av en kåkstad, med väldigt smala gator och husen är extremt nära varandra. Vårt favela var ett av de favelan där det inte finns någon polisstyrka. Jag fick en mängd olika upplevelser där som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Jag kan tyvärr inte skriva några detaljer här på en öppen blogg. Men kom gärna och hälsa på och fråga mera när vi ses.Nu har ett helt nytt äventyr börjat. Vi lämnade Rio och storstadslivet bakom oss och förflyttade oss till Itamonte, en liten mysig småstad uppe i bergen. Och jag ser med spänning fram emot vad de följande fyra veckorna har att erbjuda.

Alive

I am alive! Och jag har haft fem väldigt intressanta och innehållsrika veckor de senaste fem veckorna.
Och nu har jag äntligen internet tillgängligt till min dator, så inom en snar framtid kommer jag förhoppningsvis att uppdatera lite mera detaljerat och kanske till och med ladda upp några foton.

Men jag kan säga att jag har haft det bra. Det har inte gått någon nöd på mig. Inte alls. Utan istället har jag fått uppleva en sida från Brasilien som jag inte hade räknat med.

På återseende.