Vad villalivet har att erbjuda

Tillbaka till lägret för en kort visit för att hämta Jeremy och för att föra hit Annes tvättade kläder. Så jag passar på och spendera lite tid online.

Men vilka underbara dagar jag haft såhär långt ute vid sjön. Taylors familj och släkt är helt underbara. Det får mig verkligen att känna mig hemma och välkommen där och som jag vore en del av familjen.

Att jag trivs vid vattnet är ju ingen nyhet. Men ute vid sjön är det helt ljuvligt. Och alla vattensporter som finns tillgängliga förgyller ju bara tillvaron. En massa kajaking och simning. Jag har provat på vindsurfing och var riktigt duktig de första 20 minuterna och de kändes som att brädan for precis min väg. Sen började jag tro att jag visste vad jag höll på med och kändes det som att vinden helt hade vänt. Men roligt var det.

Fyra av männen som vi jobbar med körde ut till villan över helgen också och var där två dagar med oss. De åkte dock tillbaka redan igår för de jobbar denna vecka. Roligt att kunna spendera lite tid tillsammans utanför arbetet också.
Och igår var det tubing och vattenskidor som stod på tur. Superfun! All respekt till Taylors pappa som orkade köra runt över sjön hela dagen för att vi skulle få ha kul. Han är värd all respekt.
Tänk vad mycket roligt man kan göra vid en villa.

Att det finns duktika kockar i Taylor släkt visste jag redan efter att ha bott tre nätter hos hennes morbror med familj i Edmonton. Men dessa dagar har jag fått ytterligare bevis på det. Det är liksom att äta restaurang mat tre gånger om dagen. Alldeles alldeles underbart att få avsluta en hel dag ute vid vattnet med en utsökt middag och ett glas vin. För att sedan sitta på terassen och spela spel eller bara chilla och tala.

Denna vecka kom verkligen lägligt. Och vädret är också alldeles underbart. Strålande solsken och varmt.

Och jag kan inte låta bli att fundera hur jag hamnade hit. Tänk att just jag får allt det här. En massa sakar som jag tycker om på en och samma gång.
Livet alltför bra för att bara bestå av en massa sammanträffande.

Och nu har jag lärt mig att ta emot allt det goda som ges och erbjuds. Det är aldrig för sent att lära sig.

7 dagar

Efter fyra veckors arbete med en ledig dag, så är en ledig vecka synnerligen välkommen. Det har varit en intressant och krävande vecka. Men jag har klarat det. Och denna vecka talare var riktigt riktigt bra. Han brukade citera Richard Foster ibland.

Nu håller jag dock på att bli förkyld. Jag hoppas dock att det inte ska vara långvarigt och att jag ska kunna njuta och simma, paddla, åka vattenskidor och allt annat som finns tillgängligt vid Taylors villa.

Tio minuter till ledigheten. Välkommen helg!

Tonåringar

Det är en intressant åldersgrupp. Jag förstår mig dock inte riktigt allls på deras funderingar och handlande. Som t.ex. vaför man står och sminkar sig i en timme före de ska och simma. Eller varför man plattar håret fem gånger om dagen även om det redan är perfekt. Och kanske främst varför man använder drickaspausen under en fotbollsmatch till att springa in till stugan för att platta håret ytterligare en gång.
Men det är nog ganska härliga och underhållande i alla fall, även fast de är utmanade på olika sätt. En del mer än andra.

Och för varje dag blir jag bara mer och mer tacksam för mina kollegor här. De är fantastiska och väldigt uppmuntrande och jag är väldigt tacksam att jag har dem här.

Detta känns som en lång vecka. Tre dagar kvar och sen en välbehövd vecka ledig.

oväntade överraskingar

Jag trodde jag skulle leva ett helt dygn på corn flakes. Men plötsligt på jag kommer upp till matsalen står två härliga männiakor och steker bacon och ägg och river ost.
It's a good morning även om jag är väldigt trött.

Och när jag kommer hem från kyrkan och ska äta min talltik corn flakes till lunch håller några gentlemän på och tillreder nachos med ost paprika och salsa sås.

Nu är det bara lite sömn som fattas. Och kanske en kopp kaffe. Kanske det kan kompensera sömnbrist. Bara några dagar till. Eller till nästa lördag...
Sen ska jag sova.

55

Vissa dagar saknar jag mitt fotbollslag extra mycket. Det skulle vara roligt att kunna vara med. Men det är med stor glädje jag läser om framgångarna och eftersom vi ligger efter i tiden kan jag vissa dagar redan på morgonen läsa hur det gick i matchen som ska spelas på kvällen. Jag lever i två tider samtidigt.

Idag tittade jag och Jeremy igenom lite bilder från Sydafrika. Vilken fin tid jag hade där. Och jag blir alldeles till mig då jag tänker på att jag snart får åka dit igen.

Förra helgen tänkte jag att en av fördelarna med att jobba på läger är att man på helgerna får äta upp alla mat som lämnat över från veckan. Förra helgen var kylskåpet fullt med en massa olika delikatesser.
Denna helg är kylskåpet näst intill tomt.
Detta blir ett dygn då jag ska leva på corn flakes och mjölk. Tack och lov lärde jag mig äta corn flakes och ceriol på nytt efter en paus på tio år då jag var i Sydafrika.

Min vän hade fått ett erbjudande om att få ett provexemplar på bindor och tamponger. Och plötsligt en dag kom leveransen. 55 kartonger fulla med provexemplar blev levererade till lägerområdet. Så nu är halva hennes kontor full med kartonger. Så nu håller hon på och funderar ut alla möjliga lösningar och saker man skulle kunna använda dem till. En del idéer bättre än andra, men förslagen hon kommit fram med är iallafall många.

Ett dygn

Ännu en arbetsvecka är förbi. Ett dygn ledigt och sen sex dygn arbete igen och sen en hel vecka ledigt, och då har jag fått möjligheten att åka med Taylor till hennes cabin. De ska bli skönt. Även fast vi befunnit oss på samma ställe i tre veckor har vi inte hunnit spendera jättemycket tid tillsammans ännu, för det är fulla dagar hela tiden. Så det ska verkligen bli roligt att få spendera en vecka med Taylor  och Jeremy nu utanför arbetstid.

Tiden går verkligen fort. Jag har kanske sagt det tusen gånger förut, men det är verkligen sant. Bara en månad kvar i Kanada nu. Sen 20 timmar i Finland före det bär av till nästa kontinent.

Jag har lärt mig mera om tålamod denna vecka. Och att ge upp saker.

Ska nu försöka vila lite före nästa veckas utmaning kommer. Det kommer troligtvis att bli den vecka med minst sömn denna sommar. Giv mig styrka.

Några minuter

internettid. Detta har varit den roligaste och mest utmanande veckan hittills. Bekvämöighetszonen växer. Jag antar att det är bra och att jag kommer att uppskatta det i framtiden.

Jag har delat min story vid lägerelden för några dagar sedan. Jag brukade inte tycka om att dela min berättelse. Men det kan till och med vara ganska roligt ibland nuförtiden. Alla har en story att berätta. En story som är värd att berättas. Och jag blir uppmuntrad av andra människors berättelser.

Denna helg blir det bara 24 timmar ledigt innan nästa grupp anländer. Det är teencamp nästa vecka, vilket innebär 15-18-åringar. Jag vet inte vilken åldersgrupp jag tycker bäst om. Alla har sin egen charm och sina egna utmaningar.
En vecka arbete till och sen en vecka ledigt då jag ska få hänga med Taylor och Jeremy vid Taylors cabin, där det finns en sjö med rent, härligt vatten.
Jag har planerat in att sova och njuta massor den veckan.

och några bilder till

Prärien. 

Lite bilder

från lägerområdet.

Vägen ner till sjön.

Några av kanoterna.

Vattensportsbryggan.

Delar av skateparken.

Paintballområdet.

Övre delen av klätterväggen.

Laddad

Jag har sovit en hel natt. Jag sov två timmar på eftermiddagen och blev trött igen. Sen sov jag ytterligare en tio timmars natt. Nu börjar jag ha laddat batterierna så att jag är redo för nästa grupp människor som anländer om några timmar och en till vecka med lite sömn.

Och jag ber om ursäkt för att jag är lite dålig på att hålla kontakt. Inne i veckorna har jag en timme ledigt om dagen. Vissa dagar loggar jag in på internet, men försöker att inte spendera så mycket tid där och försöker att inte påbörja så många diskussioner, eftersom att jag vet att jag ändå inte har tid att gå in på något vettigt.

En av fördelarna med att bo på lägerområdet är att man på helgerna får gå och plocka åt sig vad man vill av det som finns i kylen och frysen av det som lämnat över efter veckan. Så idag blev det bland annat rostbiff och gravy, pasta och pizza, melon, chokladpudding och rabarberpaj till lunch. Härlig blandning!

Och det är med stor glädje jag följer med tabellen från damernas division 3 i fotboll. Roligt att läsa att det går så bra för mina röda flickor. 

Och efter en vecka med 30 grader varmt så är det skönt att det regnt nu i helgen, fast det har varit under min lediga tid. Jag har njutit av att sitta inne i min cabin alldeles ensam och skriva, läsa och sova och höra regnet slå mot taket. Förra veckan var det ibland 37 grader inomhus på dagarna. Nu är det alldeles lagom.

Och jag har till och med funnit det relativt avslappnande att se två actionfilmer idag. Den andra filmen Men in Black II, såg jag mest bara för att jag hade så bra sällskap, men jag kunde riktigt känna att det var avslappnande. Och hann aldrig börja vänta på att den skulle ta slut, fast det inte alls är min typ av film.

Jag vet att jag borde njuta av min tid här i Kanada, men jag kan ändå inte låta bli att vara upprymd över att jag snart får åka till Sydafrika igen. 

Det känns mera som hemma. Och Afrika har en speciell plats i mitt hjärta.

Två veckor läger

Jag har hunnit jobba på två läger nu. Det är intensivt. Det är ibland ganska tungt. Men det är också roligt och givande.

Jag jobbar alltså som cabin leader, vilket innebär att jag har en grupp med tjejer som jag bor med, spenderar tid med och har andakter med. Helt enkelt finns till hand för för att stöda och uppmuntra. Sen hjälper jag till med olika program och aktiviteter också. Den här veckan har jag undervisat väggklättring och bågskytte. Det har också funnits möjlighet att prova på själv samtidigt som jag är där med lägerdeltagarna, vilket har varit roligt. 

Alla lägerdeltagare anmäler sig till tre olika aktiviteter då de kommer, och de tar sedan del av dessa tre aktiviteter varje dag under lägret.

Då jag inte drar egna aktiviteter spenderar jag tid med min cabingrupp.

Första veckan var allt nytt, och jag kände mig ganska trött, eftersom jag aldrig riktigt visste helt vad som skulle hända. Andra veckan började jag redan känna mig lite mera inne i det hela lägerkonceptet, även om allt fortfarande är ganska nytt. 

Det blir ibland tungt att ha människor omkring sig 23 timmar om dygnet (en timme om dagen har jag helt ledigt, men annars ska jag finnas tillgänglig). 

Den första tiden i Kanada kändes det lite jobbigt att vara här. Dels för att allt var nytt. Dels för att en stor del av människorna här kände varandra från förr, och jag var ny (det fanns nog dock andra nya också). Dels för att typ alla har engelska som första språk eller de som inte har det ändå bott i Kanada största delen av sitt liv och jag var de enda som inte använt det dagligen under flera års tid. Dels för att jag inte är superutåtriktad och fann det svårt att hitta min plats i gruppen i början. Och kanske dels för att jag redan före jag åkte i väg till Kanada såg så jättemycket fram emot att få åka tillbaka till Sydafrika att jag inte riktigt valde att se vad Kanada har att erbjuda.

Jag började tvivla på om jag alls skulle vara där och om jag bara åkt iväg utan att riktigt tänka mig för. Men ju längre jag varit här, ju bättre börjar jag trivas. Och Gud har visat mig sin trofasthet och att han har fört mig hit för att lära mig nya saker och att han kommer att ta hand om mig. Och de jag jobbar med har varit väldigt uppmuntrande och hjälpsamma. 

Jag har också haft turen att få ha två riktigt fina grupper av tjejer i min cabin båda veckorna. 

På måndag eftermiddag kommer nästa grupp. Nio stycken tjejer i tioårsåldern ska jag spendera min vecka med då. Bara jag får vila ut nu i helgen så ser jag fram emot att få lära känna dem.

Och just nu känner jag riktigt stor njutning av att få sitta alldeles för mig själv och bara skriva och njuta av tystnaden.

De miljoner myggornas land

Kanada är fullt av myggor. Jag trodde att myggorna bodde i skogen. Men tydligen bor de mitt ute i ingenstans också.
Det är supervarmt denna vecka.

Läger två håller på. Jag har en fin cabingrupp.

Busy days

Jag har 24 timmar ledigt. Sedan följer 6 dygns arbete igen. 24/6. Det är intensivt. Så lediga stunder ska spenderas väl.

Så jag åkte bort från Lägerområdet och sover hos Anne i natt tillsammans med två andra. Jag tror det är ett av de bästa säten ja kan spendera den här helgen på.
Tillreda mat tillsammans. Sitta på terassen i solen en stund. Prata nonsens. Sova. Hänga på internet.

Jag hade en trevlig cabingrupp den här veckan. En massa härliga människor och det var härligt att få se hur mycket Gud arbetade i deras liv under dessa dagar. Jag hade också stor hjälp av Sarah som var den andra cabinleadern tillsammans med mig. Och av Kiana, en annan tjej som spenderade mycket tid med oss.
Jag lär mig nya saker. Det är utmanade också. Och lite tungt att behöva vara social mest hela tiden och inte ha mycket tid för sig själv. Men det tänjer mig, och jag tror att det är en bra sak. Nästa grupp kommer redan imorgon på eftermiddagen.

Inatt ska jag sova så länge jag kan. Och så ska jag njuta av tystnaden och tid för mig själv. Jag tror jag ska fara ut och fota lite. Jag tycker om prärien.

Och jag kan inte fatta att jag redan varit tre veckor i Kanada.

Att leva i framtiden

Det är lite intressant att vakna upp en söndagmorgon, och veta att fotbollsmatchen som spelas söndagkväll redan är spelad. Jag lever liksom före min tid. För jag vet vad som hände på kvällen och sen har jag ännu hela dagen på mig att leva min egen dag. Det här med tidszoner är nog lite intressant.

Imorgon börjar som sagt lägret. Då kommer jag inte att använda min dator alls. Så nästa gång jag loggar in efter imorgon förmiddag är på lördag.

Jag börjar känna mig mera redo nu.

Prärien 1 juli

Sommaren är spännande. Utmanande också. Taylor kom hit iförrgår vilket är en stor välsignelse, trots att hon troligtvis kommer att varat tvungen att åka tillbaka några dagar redan nästa vecka för en begravning.

Jag har varit och paddlat. Jag har simmat. Och så har jag provat på skytte, vilket jag märkte att jag är en naturbegåvning på. Jag fick en poäng mer än Jeremy som har hållit på en massa skytte och jakt. Det var första gången jag sköt och jag fick 104 poäng av 110 möjliga.

Stället här är verkligen fint. Inte nödvändigtvis alla stugor och byggnader, men naturen.  Nu som då hitta någon hjort in till området. Nu sitter jag och lyssnar på prärievargarna som ylar.
Jag bor på prärien. Ganska coolt.

Stafftrainingen blev färdig igår. Det har varit en massa information. Jag fick min första lön.
På måndag börjar det första lägret. Det kommer att bli intensivt. Väldigt intensivt. Både fysiskt, psykiskt och socialt. Be gärna om kraft för den här sommaren. Under de fyra kommande veckor kommer jag att bara ha två helt lediga dagar.
Sen efter det får jag troligtvis en vecka ledigt för att åka till Taylors sommarstuga några dagar.

Och idag är det Kanadas nationaldag!! May God bless Canada!


Detta är bara två photo booth bilder, men i alla fall något.

En av katterna på området.

Utsikten från matsalen e sen kväll.