Behagligare förutsättningar

De nya året har redan rullat på ett tag. Det började kallt och jag har inte riktigt kommit mig för att skriva något.
Men efter så gott som snölöst december och iskallt början på januari, så börjar det nu vara ganska behagligt skidväder. Vi har nu hunnit ha tre sådana dagar och vi ska hoppas att det håller i sig. För det har nog varit lite utmanande att samla kilometrar i vinter.

Idag är det exakt 6 veckor till Vasaloppet, och jag räknar med att det nog ska hinna tränas en del till före det. Och roligt är det att man redan märker att det hunnit bli lite längre och ljusare dagar också.

I samband med att vi bytte år så har också en ny fotbollssäsong börjat. Eller säsongen har väl inte börjat riktigt ännu, men vi har börjat träna, och det är roligt att få träna lite med ett lag mellanvarven till motvikt från all individuell träning som det oftast handlar om då de gäller skidåkning och löpning.

Så nu är det bara att fortsätta träna på i vinter så länge snön varar. Efter vasaloppet ska jag besluta om om det blir något Stockholm maraton i sommar eller inte. Nog är det lite lockande. Vi ska se.

Året som gick

Tjugohundrafemton kom och gick och var ett ganska vanligt år även om mycket hann hända.

Januari

Vinterns enda få riktigt kalla dagar inföll i början av februari, och med tanke på den snömängd som fanns då den här bilden togs är det svårt att tro att den faktiskt är från 2015.
Och så hade jag mina första skiften inom hemservicen.

Februari

I februari skidade jag mest och försökte samla så många kilometrar som möjligt. Där emellan hann jag baka både runebärgstårtor, fastlagsbullar och dricka kaffe. Och så blev purjopotatissoppa min nya vardagsrätt.

Mars

Jag åkte mitt första Vasalopp och så åkte jag en vecka till Israel.

April

I april jobbade jag ganska mycket, tog promenader i skogen och körde upp till Gällivare för några dagar. Och så packade jag ner största delen av min prissamling som fick åka i en låda in i skrubben. (Ingen stor händelse, men detta är den enda bild jag har från april.)

Maj

I maj åkte jag till Tyskland med fotbollslaget, Såg min första Bundesligamatch och sprang mitt första maraton.

Juni

I juni fyllde jag år och bjöd på tårta. Och så kött jag ju en landsvägscykel.

Juli

 

Jag träffade vänner som var "hemma" i Jakobstadstrakten på besök. Och så återupptäckte jag mitt smultronställe, som inte gjorde mig besviken. Och så bakade jag lite bärtårtor och gjorde min största kantarellskörd någonsin.

Augusti

I Augusti firade jag villaavslutning i Öja. Och så plockade jag en del hjortron. Och så spelade jag fotboll med världens bästa lag.

September

I september sprang jag Lidingöloppet. Och i september flyttade jag också till Jakobstad och började bo ensam för första gången i mitt liv.

Ja, och så plockade jag ju massor med hallon.

Och så började jag engagera mig en del i flyktingarbetet i Jakobstad, och främst i tehuskvällarna för invandrarkvinnorna.

Oktober

I oktober åkte jag ner till Åbo för några dagar. Jag började arbeta som lärare igen för en tid. Och så fortsatte jag att träna och oktober var faktiskt min bästa rullskidningsmånad.

November

I november njöt jag av att kunna skida de tre dagar vi hade snö. Annars jobbade jag mest.

December

I december firade vi fammo som fyllde 90 år. Jag avslutade mitt lärarvikariat och jag väntade på snön som aldrig kom, men hade det rätt bra ändå.