tisdag 31 juli 2012

Vad villalivet har att erbjuda

Tillbaka till lägret för en kort visit för att hämta Jeremy och för att föra hit Annes tvättade kläder. Så jag passar på och spendera lite tid online.

Men vilka underbara dagar jag haft såhär långt ute vid sjön. Taylors familj och släkt är helt underbara. Det får mig verkligen att känna mig hemma och välkommen där och som jag vore en del av familjen.

Att jag trivs vid vattnet är ju ingen nyhet. Men ute vid sjön är det helt ljuvligt. Och alla vattensporter som finns tillgängliga förgyller ju bara tillvaron. En massa kajaking och simning. Jag har provat på vindsurfing och var riktigt duktig de första 20 minuterna och de kändes som att brädan for precis min väg. Sen började jag tro att jag visste vad jag höll på med och kändes det som att vinden helt hade vänt. Men roligt var det.

Fyra av männen som vi jobbar med körde ut till villan över helgen också och var där två dagar med oss. De åkte dock tillbaka redan igår för de jobbar denna vecka. Roligt att kunna spendera lite tid tillsammans utanför arbetet också.
Och igår var det tubing och vattenskidor som stod på tur. Superfun! All respekt till Taylors pappa som orkade köra runt över sjön hela dagen för att vi skulle få ha kul. Han är värd all respekt.
Tänk vad mycket roligt man kan göra vid en villa.

Att det finns duktika kockar i Taylor släkt visste jag redan efter att ha bott tre nätter hos hennes morbror med familj i Edmonton. Men dessa dagar har jag fått ytterligare bevis på det. Det är liksom att äta restaurang mat tre gånger om dagen. Alldeles alldeles underbart att få avsluta en hel dag ute vid vattnet med en utsökt middag och ett glas vin. För att sedan sitta på terassen och spela spel eller bara chilla och tala.

Denna vecka kom verkligen lägligt. Och vädret är också alldeles underbart. Strålande solsken och varmt.

Och jag kan inte låta bli att fundera hur jag hamnade hit. Tänk att just jag får allt det här. En massa sakar som jag tycker om på en och samma gång.
Livet alltför bra för att bara bestå av en massa sammanträffande.

Och nu har jag lärt mig att ta emot allt det goda som ges och erbjuds. Det är aldrig för sent att lära sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar