Parada de Lucas

Nu flyttar vi snart till vårt första favela. Det ska bli intressant. Jag är redo.

Imorgon börjar fotbolls VM. Här i Brasilien är det också Valentine's day imorgon. Och så är det min födelsedag. En bra dag att fira. Hela Brasilien kommer att fira med mig.

Och de har lovat solsken hela dagen!
Welcome to my party!

Bom Dia

Även om jag anser mig väldigt anpassningsbar till jetlagen så vaknar jag betydligt tidigare på morgnarna här. And I love it! Jag älskar att fa ha massor med tid för mig själv före jag ska umgås med andra människor eller ta itu med resten av programmet för dagen. Så till exempel nu sitter jag på verandan och tittar och lyssnar på regnet. Det är uppfriskande och ger ro för kropp och själ.

Nu är det bara att vänta och njuta en timme till, tills det är dags för kaffe och morgonmål.
Och så har vi lite problem med facebook här. De flesta internetsidor kommer jag åt ganska bra, men just facebook lyckas för det mesta inte riktigt.

Dag två

Jag har fortfarande inte hunnit se mycket, men det är skönt här. Hittills har det varit ganska lugnt. Men idag gick vi iallafall ut från basen. Jag har dansat offentligt inför människor. Jag, en korean och ett helt gäng afrikander ingick i gruppen. Jag tror jag och Koreanen passade bra in.

Om en liten stund fortsätter vi med en undervisningsvecka, som vi beslöt att ha här i Brasilien istället för  att ha den i Sydafrika före vi åkte.
På onsdag flyttar vi ut här från basen och flyttar in till en av kåkstäderna. Det är en kåkstad där det ännu inte finns någon polisskola, så det lär vara vanligt att se människor gå omkring med maskinvapen och knarklangarna är inte direkt diskreta heller. Vi ska stanna en vecka i den kåkstaden. Sedan flyttar vi till en annan åkstad som ligger i centrala Rio.
de
Jag vet inte hur internetmöjligheterna kommer att vara efter onsdag. Det är möjligt att de kommer att vara ganska begränsade.

Brasilien

Allt gick väldigt snabbt de senaste de senaste dagarna plus att internet inte fungerade den senaste dagen på basen.
På fredagkväll fick vi bekräftat att vi fick våra flygbiljetter för lördagmorgon. Klockan 02:00 på morgonen åkte vi iväg mot flygfältet för att resa Kapstaden-Johannesburg-Sao Paulo varifrån ve sedan tog en buss till Rio De Janeiro. Och 30,5 timmar senare nådde vi basen som ska vara vårt tillfälliga hem för en tid.
Så ja, nu är vi här. Har inte hunnit se så mycket ännu, men jag har konstaterat att vintern är varm här.
Och jag är ganska säker på att jag kommer att trivas här.

To be continued...

Så här ser det ut där vi bor.

Mitt nyaste certifikat

Vid hade ett HIV seminarium förra veckan. Och det var intressant. Vi hade en duktig föreläsare. Sydafrika är också det land som har flest HIV positiva i hela världen, så det känns viktigt att vara mera upplyst på området. Så nu är jag definitivt mera insatt på området. Jag kan till och med kalla mig HIV Educator.

HIV Educator Karolina Hoglund

Mitt vackraste leende.

Fina Helen och hennes projektarbete.

Nästa fredag

Om drygt en vecka är det tänkt vi ska åka iväg på vår outreach till Brasilien. På måndag ska vi betala biljetterna. Två tredjedelar av alla studerande har inte tillräckligt med pengar ännu. Tre av dem har inga pengar alls ännu. Men vi kommer alla att åka. Sammanlagt är vi 13 studerande och 6 staff. På något sätt kommer det att ordna sig. Gud är trofast.
Största delen av studerandena är Sydafrikaner som kommer från fattiga hemförhållanden och skulle på något mänskligt vis inte ha någon möjlighet att åka 2,5 månader till Brasilien. Men vi kommer att åka. För min Gud är stor.

Och bakom varje ansikte

För några dagar sedan skrev jag att bakom varje historia döljer sig en människa. Men det stämmer också andra vägen. Bakom varje ansikte finns det en berättelse. Eller många berättelser, som alla är del av en större. Ett liv. De senaste dagarna och veckorna har jag fått höra många berättelser. Ju bättre du lär känna en människa, ju mer vågar du lita på dem. Och ju mer du vågar lita, desto mer vågar du berätta. Och ju fler berättelser jag hör av dessa människor, som jag för en period av livet som denna får kalla min familj, desto mer älskar jag dem och uppskattar dem.
Det är så mycket som kan dölja sig bakom en människa. Saker vi som inte ser.