Ett steg närmare

Jag lever bra dagar, även om jag inte är så duktig på att skriva om dem här. Det är ganska fulla dagar också. Inte direkt stressiga, men ändå mycket att tänka på. 

Och på tisdag åker vi troligtvis iväg mot Port Elizabeth. En av de städer med de vackraste stränderna. Troligtvis kommer vi inte att ha så mycket tid att åka dit, men de är ändå en fröjd för ögat. Hur vi ska ta oss dit är ännu lite oklart, men förhoppningsvis så kommer det att klarna under morgondagen. 

Så med andra ord är jag ett steg närmare outreachen, även om den ännu känns väldigt oplanerad. 

Det kommer att bli intressant och kanske utmanande att leda en grupp med som helt tar dagen som den kommer och som helt har sin egen tidsuppfattning. Det kommer att töja bekvämlighetszonen för en finländsflicka som vill ha saker ordnade på förhand och som åtminstone vill ha någon sorters struktur på upplägget. 

Det har kommit en ny finländare hit till basen. Förstås en svenskatalande sådan. :) Jag är förvånad hur osmidig min svenska känns. Trodde aldrig att det någonsin kunde hända, men kom sedan på att jag inte pratat någon svenska alls på över tre månader.

Det börjar småning om bli läggdags för mig nu. Jag hoppas på en effektiv morgon imorgon då mycket praktiska saker blir fixade, så att jag sedan kan slappna av resten av dagen och ägna mig åt packande.

God natt gott folk. Lekker slap!