Vuxenhetens frihet

Flera gånger har jag tänkt tillbaka på barnomstiden och tonårstiden med viss avund. För även om det inte heller alltid var en dans på rosor, så nog var det ändå en ganska skön tid med ganska lite ansvar, på sitt sätt. Att inte alls oroa sig för framtiden och planera desto mera. För allt flöt ju på ändå. Och oftast blev det bra. Och blev det inte bra så ordnade det sig på något underligt sätt ändå. 

Nu är det mycket mera som ska planeras och tas ansvar för. Och även om jag ännu lever i tron om att det nog ändå alltid kommer att ordna sig till slut, så är jag väl medveten om att det är lite mera omständigt nu än då jag var yngre. 

Men nog ger ju vuxenheten en lite mera frihet också. Som t.ex. att kunna välja att baka en krispig blåbärs paj lite före tio en söndagkväll om det är just det man vill ha. 

Eller att göra lite julstjärnor lika sent en vanlig tisdag när man kommer hem från simhallen. 

För övrigt fortsatte jag kämpa och kriga med crawlinget idag.