Gårdagen gick till historien som en av mina mest kravlösa dagarna på hela året. Jag var inte utanför ytterdörren en endaste jag sekund. Det närmaste jag kom var när jag släppte in frassen som jag såg satt på trappan.
Jag hade två saker som jag hade tänkt att jag borde göra. Det ena var att betala en räkning och det andra var att skriva ett meddelande för att meddela vad jag beslutat. Tillsammans tog dessa två saker kanske 5 minuter.
Resten av dagen gjord jag inte så mycket. Eller egentligen var det ett aktivt beslut att bara ta det lugnt. Funderade en tid på att fara ut och skida, men kom fram till att spara det till en annan dag. Funderade också på att fara ut och ta en promenad ett tag för att få lite frisk luft. Men också det blev ogjort. Så jag gjorde typ ingenting. Och jag hade inte det minsta dåligt samvete över det.
Så jag firade jultredjedag inomhus. Jag åt färdiglagad mat för fjärde dagen i rad. Jag åt en del choklad. Jag läste lite böcker. Och jag vilade. Och oj vad dagen kändes lång då jag skalat bort i princip allt. Förutom de där 5 minutrårna då. Men oj vad det var skönt att nästan ha tråkigt. Jag tror många av oss har för få sådana dagar nuförtiden.
Dreams to live. Risks to take. Challenges to overcome. Things to learn. Adventures to enjoy. Places to visit. People to love. Beauty to unveil. My adventures in life. A God who never fails. Trail running. Cross country skiing. Biking. Long-distance races and other sports. Drinking coffee with friends. Cross cultural meetings. The journey of life.
onsdag 28 december 2016
Den jul som var min detta år.
Julen kom och julen gick. Och den förlöpte smärtfritt. Den gick faktiskt riktigt bra. Och jag njöt.
Då jag vet hur det en gång varit så kan jag inget annat än vara otroligt tacksam för hur bra det var nu. Jular kan se ut på så många olika sätt. Och det gör den fortfarande. För olika människor.
Så att få äta julmat med släkten, dra de samma gamla skämten med mina kusiner som vi drar varenda år, äta för mycket choklad och sitta och spela spel långt in på julaftonsnatten är mer än jag egentligen hade önskat. Och jag är fullt medveten om det.
Idag är det en vecka sedan vi hade julfest på skolan. Jag kan inte förstå att det har gått så fort. Jag håller ännu på att återhämtar mig efter att ha haft så mycket människor runt omkring mig under en längre tid. Tänk att det kan göra en så trött. Och jag är så tacksam att jag är förunnad att få ha ledigt ett tag till. Det kommer att göra gott.
Då jag vet hur det en gång varit så kan jag inget annat än vara otroligt tacksam för hur bra det var nu. Jular kan se ut på så många olika sätt. Och det gör den fortfarande. För olika människor.
Så att få äta julmat med släkten, dra de samma gamla skämten med mina kusiner som vi drar varenda år, äta för mycket choklad och sitta och spela spel långt in på julaftonsnatten är mer än jag egentligen hade önskat. Och jag är fullt medveten om det.
Idag är det en vecka sedan vi hade julfest på skolan. Jag kan inte förstå att det har gått så fort. Jag håller ännu på att återhämtar mig efter att ha haft så mycket människor runt omkring mig under en längre tid. Tänk att det kan göra en så trött. Och jag är så tacksam att jag är förunnad att få ha ledigt ett tag till. Det kommer att göra gott.
måndag 12 december 2016
Luckorna som inte blivit oöppnade
Det har blivit lite paus med luckorna, men de har nog öppnats ändå. I lördags inleddas fotbollsträningen med första träningen i Terjärv bollhall. (Fråga inte varför vi tränar i Terjärv.) Jag vet ju inte ens om jag ska spela till sommaren, men med så hårigt fotbollslag som vi har, så är det också svårt att sluta.
Idag fick jag se årets första luciatåg. Det bestod av fyra vackra flickor och en pojke från Afghanistan, Irak, Finland och Kosovo. Vackert så.
Förra veckan blev jag också bjuden på irakisk middag. Vi äter alltför mycket choklad på jobbet. Jag har haft årets nästsista prov. Jag skidar ibland. Det känns som väldigt sällan, men i och med att vi ändå har snö har jag ändå fått ihop mera kilometrar än jag haft den här tidpunkten de tidigare åren. För två år sedan, som var mitt bästa skidår, så var jag ju ännu i Sydafrika vid den här tiden.
En gång i veckan fortsätter jag att kämpa på med att bli bättre att crawla. Förra veckan fick jag inte en endast kallsup. Det är nästan värt att fira.
Och igår bjöd jag in mig själv för att kalasa med fammo som fyller 91 år idag. Och på tal om att fira så fyller även jag 32 och ett halvt år idag. Det är halvvägs till pension. Å andra sidan kommer vi väl att vara tvungna att jobba fram till 75 om jag blir så gammal. Och så finns det väl ändå ingen pension kvar att få. Men jag tar ingen stress, utan tar en dag i taget.
Så bland annat sådant har gömt sig i luckorna förra veckan. Nu är jag inne på den sista hela arbetsveckan det här året. Tänk att även detta år närmar sig sitt slut.
Idag fick jag se årets första luciatåg. Det bestod av fyra vackra flickor och en pojke från Afghanistan, Irak, Finland och Kosovo. Vackert så.
Förra veckan blev jag också bjuden på irakisk middag. Vi äter alltför mycket choklad på jobbet. Jag har haft årets nästsista prov. Jag skidar ibland. Det känns som väldigt sällan, men i och med att vi ändå har snö har jag ändå fått ihop mera kilometrar än jag haft den här tidpunkten de tidigare åren. För två år sedan, som var mitt bästa skidår, så var jag ju ännu i Sydafrika vid den här tiden.
En gång i veckan fortsätter jag att kämpa på med att bli bättre att crawla. Förra veckan fick jag inte en endast kallsup. Det är nästan värt att fira.
Och igår bjöd jag in mig själv för att kalasa med fammo som fyller 91 år idag. Och på tal om att fira så fyller även jag 32 och ett halvt år idag. Det är halvvägs till pension. Å andra sidan kommer vi väl att vara tvungna att jobba fram till 75 om jag blir så gammal. Och så finns det väl ändå ingen pension kvar att få. Men jag tar ingen stress, utan tar en dag i taget.
Så bland annat sådant har gömt sig i luckorna förra veckan. Nu är jag inne på den sista hela arbetsveckan det här året. Tänk att även detta år närmar sig sitt slut.
söndag 4 december 2016
4
Och den fjärde december inleddes fotbollsträning inför kommande säsong. Jag har ännu inte bestämt mig om jag ska spela nästa sommar eller inte, men hur som helst var jag med på gym träningen idag. Och det lär jag känna av imorgon. För jag hade inte hunnit igenom mera än en och en halv övning få jag blev skakig i benen och kunde konstatera att det här kommer jag att känna av imorgon.
Kroppen är märklig. Den kan klara av att springa på i över fyra timmar, men när man använder andra muskler eller samma muskler på ett annat sätt så vet den genast av det. Men dagens träning var hur som helst riktigt rolig.
Sen blev det lite julgröt vid fagerbacka också och lite tittande på skidvärldscupen.
Och sen så avslutades helgen med glögg, pepparkakor och tacopaj hos en vän i ett blått hus i Kronoby.
Men det som egentligen döljer sig bakom denna lucka är snö. För snö har det varit från morgon till kväll.
Kroppen är märklig. Den kan klara av att springa på i över fyra timmar, men när man använder andra muskler eller samma muskler på ett annat sätt så vet den genast av det. Men dagens träning var hur som helst riktigt rolig.
Sen blev det lite julgröt vid fagerbacka också och lite tittande på skidvärldscupen.
Och sen så avslutades helgen med glögg, pepparkakor och tacopaj hos en vän i ett blått hus i Kronoby.
Men det som egentligen döljer sig bakom denna lucka är snö. För snö har det varit från morgon till kväll.
Lucka nummer 3
Och bakom den tredje luckan skiner solen. Tänk att få titta ut och se en ljus dag och blå himmel.
Annars diskade jag bort veckans disk, tvättade en maskin kläder och drog till Purmo.
Öppet hus vid Träningsverket och sen en skidtur i Fagerbackaspåret.
Så skönt att hinna vara ute när det ännu är ljust.
fredag 2 december 2016
Lucka nummer 2
Och i lucka nummer två hittar vi en fredagslatte med amarola, vispgrädde kakao och kanel och därtill lite julchoklad och en kokosboll.
Dessutom har jag köpt en glittrig klänning. Nu återstår det bara att se om jag får några tillfällen att använda den.
torsdag 1 december 2016
1 december
Jag har varit på årets första julfest och ätit lika mycket julmat som jag annars äter under hela julhelgen. Så nu kommer jag att vara mätt typ till lucia.
Det var Larsmo kommun som stod för festen denna gång och det var en riktigt trevlig kväll med mina kollegor.
Adventstiden är här och den stora vita stjärnan lyser i mitt köksfönster. Och nu har jag också klarat av nästan en hel arbetsvecka till.
Julen närmar sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






