Sommarlovets allra sista stund

Imorgon börjar jag arbeta. Jag har förbundit mig att arbeta ett helt år. Det är det längsta avtal jag någonsin haft. Och det känns ändå ganska bra. Nya utmaningar väntar. 

Och den sista helgen har jag försökt ta ut det sista. 

På fredag var jag på sommarens första långlänk. Jag sprang från stan till Purmo. Det blev drygt 25,5 kilometer. Jag hann bli törstig, men annars kändes det förvånansvärt bra. Men jag känner mig nog ändå ganska otränad med tanke på ett eventuellt maraton om fem veckor. Då räcker det inte med en långlänk. Men det är ju några veckor kvar ännu. 

Igårkväll var jag ut på en midnattstravet med cykeln. Det gav lite Vättern flash backs att cykla i mörkret. Men det var rofullt och fint att cykla i lampljus.  Det gav en känsla av att hösten verkligen är på väg, med både mörkare och kyligare väder. 

Och på något sätt känner jag mig redo. 

Allt har sin tid. Och nu är det tid för något nytt. 

Jag tror nog att hösten kommer att bli bra den också. På sitt eget sätt. 

Och nu börjar det vara dags att avsluta den allra sistasommarlovskvällen. Imorgon väntar möten. På tisdag kommer eleverna och sedan ännu mera möten. Och på onsdag börjar väl en någorlunda vanlig arbetsdag. Sen rullar det bara på.