torsdag 16 februari 2017

Då man inte borde blogga

Och maratononsdagen följdes av en lång, men inte fullt så tung torsdag. Två prov till avklarade. Bara ett kvar imorgon nu. Sen är det bara tre buntar att rätta.
Och idag fanns det en hel del choklad i lärarrummet som Sverigegästerna lämnat efter sig. Sådant är bra för långa dagar. Speciellt om de infinner sig i slutet av veckan och det kommer ännu bättre till pass när det lider mot slutet av perioden.

Och morgondagens prov är färdigt gjort nu också. Nu är det bara morgondagen lektioner som återstår. Så jag borde ju inte sitta här och skriva. Men kreativa pauser ska man väl inte underskatta. Hann ut på en skidtur nu på kvällen. Igår orkade jag ingenting alls. Stupade typ i säng, vilket egentligen var ganska skönt. Vet inte riktigt hur mycket vila jag behöver efter ett långlopp. Men kände mig lite allmänt trött igår. Vilket säkert till viss del beror på söndagens lopp, men minst lika mycket på mera arbete och kortare nätter den här veckan. Plus att jag kanske inte ätit så kvalitativt heller.
Men det har gått tungt att skida den här veckan. Vet inte om det varit fel på föret eller flickan. Tidigare i vinter tycker jag att kilometrarna kommit ganska lätt. Men har inte behövt kämpa så mycket före dem. Men både i måndags och idag har de inte kommit gratis. Nu börjar det känna som det var att skida i fjol. Men det är väl bara att nöta på.

Och nu har jag fått mina nya skidstavar. Leveransen var snabb. Tillräckligt snabb. För jag beställde dem på söndagkväll och de kom fram idag torsdag. Bra så. Nästa lopp är ju på söndag och ifall de inte kommit fram före det vat jag inte riktigt vad jag skulle ha gjort.
Jag bröt ju som sagt ena staven i Vörå i söndags. Karriärens och livets första, men förhoppningsvis sista stavbrott. En erfarenhet rikare. Även om det också gjorde mig fattigare.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar