Sommaren kom och gick. Mina två veckor i Sydafrika gick rekordsnabbt, men jag är så tacksam att jag valde att åka dit två veckor i juli. Ett av de bättre besluten jag gjort i år. Ett rätt beslut.
Och nu har jag redan hunnit arbeta en månad efter sommarledigheten. Även det har gått snabbt.
Och igår satt jag punkt för en annan era. Säsongens sista fotbollsmatch. Säsongen gick ganska trögt iår. Eller åtminstone startade den trögt och det tog länge innan vi började komma igång. Men mitt lag är ett lag som står tillsammans i både med- och motgång. Även om segrarna lät vänta på sig, så tappade vi inte modet eller lagsammanhållningen. För även om det är sporten som har fört oss samman, så är det nog gemenskapen som gör att vi håller ihop. Och det är nog därför jag har hållit på med fotbollen så pass länge som jag gjort. Visst har det funnits ett intresse för sporten i sig själv också, men det är nog gemenskapen som spelat en stor avgörande roll.
Så igår satte jag stop för min 16:de säsong. Fyra år här emellan har jag varit borta på grund av bl.a. diverse utlandsvistelser och så blev et väl två halvsäsonger också. Men jag anser ändå att jag varit med från början sedan damfotbollen startade upp igen i Purmo för 19 år sedan.
Och det har varit fina år. Det finns inget ananat lag jag hellre skulle spela i.
Men detta kan ändå ha varit mitt sista år. Även om det är med vemod jag skriver det och med en massa glada och positiva stunder i minnet. Men allt har sin tid. Och nu kan det hända att fotbollen har haft sin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar