fredag 21 april 2017

Springa på lunchen

I många olika tidningar där de har artiklar om träning, hälsa eller hur man ska komma i form och leva ett hälsosamt liv brukar de ge tipset eller rekommendationen om att springa på lunchen.
Jag har aldrig förstått mig på det. För jag får det inte riktigt att gå ihop. Hur lång lunch har folk egentligen om de både ska hinna byta om, springa, duscha, byta om igen och, ja, just det äta?
Dessutom brukar ju lunchen vara den tid på dagen då man hinner varva ner lite och ta en paus för att sedan återgå till jobbet sen. Jag vill ju absolut inte stressa då. 
Men man har ju olika sorters jobb och olika arbetstider, så visst kan det passa för någon, men överlag tycker jag att det låter väldigt osmidigt. Men allt behöver ju inte vara så smidigt jämt.

Men idag var det precis det jag gjorde iallafall. Jag åkte hem och sprang på lunchen. Det kan ju förstås tilläggas att jag just idag har nästan 3,5 timme ledigt på dagen förre följande lektion. Annars skulle det inte ha kommit på frågan. Men att springa mitt på dagen idag var nog ett av dagens bästa val. Jag hade massor med energi när jag åkte tillbaka till jobbet sen. Och sen hade jag hela kvällen ledig sen, så jag fick sitta och titta ut på regnet och vinden, vetandes om att jag själv hade fått springa i solsken tidigare.

Men jag förstår ändå inte riktigt hur folk får det att gå ihop så där tillvardags. För jag räknar ju inte med att alla har över tre timmars lunch. Och när äter man, om man springer när det är tänkt man ska äta?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar