Mot våren

I fredags kände jag av den för första gången på väldigt länge. Jag stiger ut genom dörren efter en hel arbetsdag inomhus. Och plötsligt möter den mig där i dörröppningen; våren. Droppande tak och solsken. Första veckan i Februari. Och på något sätt njöt jag av det fast jag vet att vi har mycket kvar av vintern ännu. Som sig bör. Och som jag vill. Men nog var det en ganska skön känsla. Vårens ankomst missade jag ju totalt förra året. På något sett är våren hoppingivande på många olika sätt.
Och så blev jag lite förvånad då jag vakande på lördagsmorgonen och det var soligt och ljust. Okej, jag steg upp klockan nio, så det är ju inte direkt tidigt, men det hade ändå inte riktigt slagit mig att man kunde vakna upp till en ljus dag den här tiden på året.
Och igår noterade jag stjärnhimlen för första gången på flera veckor. Jag hade inte ens hunnit märka att jag saknat den.

Så även om vintern kanske inte är som allra vackrast just nu med skräp överallt som blåst ner och ställvis ishala gårdsplaner, så leder den oss vidare. Vidare mot våren.

Och här är några bilder från en kall dag i början av januari. Men ack så vacker.
Nog kan he vara grannt i Finland.