Nostalgi

Jag har vikarierat i Sursik de två senaste dagarna. Det i sig själv är nostalgi. Tänk att det är nästan en halv livstid sedan jag gick där.
I morse pratade jag ganska länge med min dåvarande klassföreståndare, som kände igen mig, men inte riktigt kunde placera mig i vilken klass jag gick. Hann också prata med en del andra lärare som jag hade under mina tre år. Jag var lite förvånad hur mycket de ville fråga om Sydafrika. Men i och för sig, varför skulle man inte vara intresserad av hur det är att vara där.

Men det som egentligen gjorde mig nostalgisk var maten. Under alla mina 6 år på sursikbacken så hade jag två återkommande favoriträtter till lunch. Det ena var fiskpinnar. Kanske var det gräddfilssåsen som gjorde den så goda, men det var faktiskt en av hela skolans favoriter. Den andra var riskgrynsgröt. Eller egentligen var det väl bärsoppan som gjorde den gröten så god. Och med en Gud som älskar mig så råkade det vara risgrynsgröt och bärsoppa just idag. Och den smakade precis som den brukade.

Det är gott att leva.